tisdag 27 januari 2009

Australia Day

Igår måndag var det Australia Day, dvs nationaldagen. Den verkar vara ganska ny som allmän helgdag, men trots det firas den betyligt mer än den svenska. Vi surfade lite på internet och hittade att det skulle vara lite aktiviter i Coogee på eftermiddagen. Vi kom dit vid trerycket. Det var fullt av folk som picknickade på alla gräsmattorna ovanför stranden, uppe vid lekparken etc.

img_3446.jpg

Australiensarna, eller åtminstone Sydneyborna, är verkligen experter på picknick. De har med sig små tält, campingstolar, stora kylboxar, filtar och bord, grillar och musikanläggnigar, etc och mycket mat i olika varianter. Och vin och pilsner förekommer rikligt. Trots detta ser man märkligt nog ingen regelrätt fylla som man ofta gör i Sverige.

Det fanns två stora hoppborgar som vi först ställde oss i kö till, men sen började en barnshow i stora tältet, Captain Bandana. Det visade sig vara två tjejer som sjäng sånger till förinseplat komp med sjörövartema och mycket rörelser. Ella hängde med bra.

img_3456.jpg

Sen började det dugga. För några dagar sen var det ju 38 grader men denna dag har det svalnat av betydligt. Och nu regnade det som sagt var lite. Vi gick tillbaks till hoppborgarna och kön var betydligt kortare. Vi han precis hoppa innan dom stängde dem. Sen gick vi och käkade grekiska grillspett som de sålde i ett av mat-tälten. Gott. Vi satt under ett träd och vårt enda paraply. Sen åkte vi hem för att vila och byta om innan vi tog bussen till Darling Harbour där det skulle vara fyrverkeri.

Antagligen tack vara regnet fick vi jättebra platser på Pyrmont bridge. De hade en stor bildskärm på en flotte ute i vattnet, och jag tror att de även hade en scen någonstans, möjligtvis också på flotten.

img_3467.jpg

Vi kom i så pass god tid innan fyrverketriet att vi han se lite av en fin båtparad med gamla fina båtar, typ ångbåtar, gamla segelbåter etc. Den sista var en Aborigin-båt där några av passagerarna klev av på bildskärmsflotten och höll en renings-eld-och-rök-cermoni. Sen visade det sig vara det kineskisak nyårsafton också, så det kom kinesiska båtar och gjorde lite uppvisningar.

Sen startade fyrverkeriet från flera flottar i vattnet. Oerhört maffigt, och Pyrmont bridge var perfekt, möjligen lite för nära. De fick ofta till tre nivåer samtidigt på fyrverkeriet. Samtidigt som det sprutade guld-eld direkt från flottarna så virvlade det röda pluttar i ett moln ovanför, och högst upp maffiga stora fyrverkeribollar.

lördag 24 januari 2009

Maritime Museum

Efter att det har varit 30 grader varmt i en vecka blev det idag 38 grader varmt. Vår plan var att åka till Maritime Museums sommarlovskul "Wetworld". Tanken var att barnen i luftkonditionerat utrymme skull få leka med vatten. När vår färja anlände till Darling Harbour såg vi genast att vattenleken var belägen på en brygga med ett plasttält över. Toppen att tillbringa dagen i ett växthus! Så istället stapplade vi in i museumet vilket kändes som att gå in i ett kylskåp. Härligt! Efter en timmes avkylning gick vi ut till en riktig kopia av kapten Cooks fartyg "Endeavour". På plats fanns guider vid vart vant som berättade spännande historier om fartyget och dess kapten.

From Australienblog
From Australienblog
In i kylan på museumet igen en timme innan vi tog oss ut till "Wetworld". Efter den av barnen uppskattade vattenleken gick vi in i museumet igen och klamrade oss fast där tills det stängde kl 18. Då tog vi färjan till Circular Quay och åt middag på luftkonditionerad restaurang.

From Australienblog
From Australienblog

fredag 23 januari 2009

Chish and fips fredag

Nu har vi haft en vecka med temperaturer på 30 grader eller straxt över. Det är skönt att vi bor nära havet. Idag hämtade Andreas och Ella upp Walter på dagis. Walter håller på att avsluta sin inskolning på dagis och har idag varit själv på dagis i fem timmar. Så idag har Walter ätit lunch, sovit och bakat bröd utan familjen på dagis. Walters kompis Maya kom till oss kl 7 i morse och fick åka till dagis med Andreas och barnen. Det hade gått mycket bra, så jag tror att hon kommer fortsätta att komma till oss på dagismornarna. Sedan kom familjen och hämtade upp mig på jobbet och så åkte vi ner till Coogee beach. Badade och åt fish and chips från restaurangen "Chish and Fips" vid stranden. Väl hemma igen hade vi julgransplundring och fredagsmys med Walters brödkakor från dagis.

From Australienblog

Semledax

I söndags morse slog Walter upp sina blå ögon och sa: "Det kurrar i magen. Vi måste göra sådana där goda bullar som farmor gör". I pyjamas och nattlinne gick jag och Walter upp och gjorde semlor. Lagom uttagna ur ugnen vaknade Andreas och gjorde med stor koncentration mandelmassa från mandlar. På kortet nedan ser man söndagsfrukosten.

From 090122
Därefterlånade vi cyklar av mammas väninna Liz och åkte till Centennial Park för att cykla och picknicka.

From Australienblog
From Australienblog

söndag 18 januari 2009

Nielsen Park

Dagen innan Helena och mamma skulle åka hem tog mamma farväl av sin väninna Liz och hennes familj. Detta gjordes på en av Sydneys stränder vid Nielsen Park. Delad picknick och bad stod på programmet. Ella lärde sig boggie boarding av Liz dotter Bonnie. Ella var salig och vägrade att gå ur vattnet fast hon var blå om läpparna.

From Australienblog
From Australienblog

Watamolla Beach

På min checklista stod det "Watamolla Beach", som jag ville att Helena skulle se. Denna strand ligger i Royal National Park. En å rinner ut vid strandens ena kant och bildar en lagun innanför havet. Lufttemperaturen var denna utflyktsdag 27 grader och vattnet i lagunen kändes lika varmt.

From Australienblog
Ovan står Helena och blickar ut över lagunen med havet utanför och nedan sitter vi på stranden och äter vattenmelon.

From Australienblog

Koala Sanctuary Park

På Helenas checklista stod det fortfarande "Koalabjörnar" så vi gjorde en utflykt till Koala Sanctuary Park där vi inte hade varit förut. Detta var en liten djurpark där man kom djuren nära och man kunde köpa mat att ge till kängurur och papegojor. De arter som fanns i parken var alla arter från New South Wales.

From Australienblog
Ovan matar Walter kängurur och nedan står Helena och jag lite hänförda över att få komma en koalabjörn så nära.

From Australienblog

Blue Mountains

Inspirerade av David, Anja och Andrea som just varit tre dagar och tältat och vandrat i Blue Mountains, tog vi och hyrde en minibuss för att följa i deras fotspår.

From Australienblog
From Australienblog
Första dagen besökte vi tre utsiktpunkter; Sublime point, Echo point och Govetts leap.

From Australienblog
På bilden ovan står vi vid Govetts leap. Den största faran vid denna utsiktspunkt var inte Walters klängande på skyddsräcket vid stupet utan att han straxt innan bilden är tagen hade sprungit iväg längs en stig. Jag var honom hack i häl då jag var orolig över den mer än 100 metriga fallhöjden. På väg tillbaka på den stig vi just hade sprungit på ringlade en brun smal orm över. En ormkunnig man som vi straxt efter mötte sa när jag varnade honom att det var en Eastern Brown Snake, den andra dödligaste ormen i världen. Ella blev mycket rädd, som man kan se lite av på bilden ovan, och själv var jag ganska skärrad när vi gav oss av till vårt nattläger på Megalong Heritage Center.

From Australienblog
Denna gamla gård är omgjort till hästhyrnings och bead and breakfast ställe. Mamma och Helena sov på gården, medan jag, Andreas och barnen satte upp ett tält. Innan vi gick och la oss grillade vi hamburgare på en gammal loge. Vi var de enda på gården denna kväll. En märklig känsla att sitta och äta mitt ute i naturen på en helt tyst gård.

From Australienblog
På morgonen väckter vi av ett högljudt kacklande av kockaburror och kackaduor. Fem kängurur hoppade förbi ute i en hästhage medan vi satt och åt vår frukost utanför tältet. Ella tog en ponnyridtur innan vi åkte vidare mot Jenolan Caves.

From Australienblog
Ett stort grottsystem med många olika guidade turer man kunde ta. Vi gick en entimmes vandring igenom helt fantastiska grottor.

From Australienblog

Maroubra Beach

En dag med 30 graders värme är ju som perfekt för att tillbringa på stranden...trodde vi. Vi hade bestämt träff med David och Anja på Maroubra Beach. Väl på stranden insmorda och iklädda badkläder upptäckte vi ganska många blå bubblor uppsköljda på stranden. Blue bottles!

From Australienblog
From Australienblog
Dessa bubblor som flyter på ytan har giftiga tentakler under vattnet. Att bli stungen av en blue bottle ska vara som ett geting stick, så tack och lov inte något dödligt. Så i den 30 gradiga värmen fick vi roa oss med drakflygning, picknick och en promenad över klipporna istället för att bada.
From Australienblog

fredag 16 januari 2009

Walter på Dagis

Dagen efter Hanna och Helena åkt var det dags för Walter att börja dagis. Han skall gå på dagis två dagar i veckan (torsdagar och fredagar) på dagiset "Once Upon a Time...". Det är ett "Rudolf Steiner" dagis, dvs typ Waldorf och verkar väldigt bra. Lugnt och ordnat.

Första veckorna blir det lite inskolning, dvs kortare dagar, och jag är med. Walter är ju van vid själva dagis-konceptet och förstår att han skall vara själv där, så inskolningen blir nog ganska smärtfri.

Torsdagen gick finemang. Det började med utelek någon timme innan solen tar för mycket, och sedan gick alla in. Ingrångsproceduren var lite speciell. Till att börja med så sjunger dagisfröknarna (och det är nog tänkt att barnen skall sjunga med också) särskilda sånger så fort ett nytt moment skall, t ex när man skall plocka ihop uteleksakerna och gå in. Sen var det dags för fottvätt innan för alla barn innan man fick gå in. En ny sång, och barnen satte sig på en stol, en i taget, för att bli tvättade av en fröken. Walter fattade hur det funkade, och även Ella provade på.

Sen blev det innelek med pyssel, modelllera etc. i någon timme innan det var dags för nya sånger och ihopplockande av alla utspridda leksaker. Sen en liten sångstund och sedan lunch.

img_3369.jpg

Dagiset har en egen kock som lagar maten som är vegetarisk. Det är samma meny varje vecka. På torsdagar är det stekt ris, dvs ris med ägg och kokta grönsaker. En stor portion slank ner utan bekymmer. Sen smet vi innan det var dags för sov/vilostund.

På fredagen gjorde vi om samma sak, med den lilla modifikationen att Ella och jag inte följde med in när det var dags för fot-tvätt etc. Istället tog vi en sväng i kvarterat och var borta en dryg timme. Vi kom tillbaks strax innan lunchen. Walter var mycket nöjd. Han hade hunnit baka riktigt bröd som vi fick med oss hem så småningom i en påse. Men innan dess var det mat. Pasta och en sås som enligt menyn hette "tomato-less sauce". Den såg precis ut som en tomatsås men visade sig vara baserad på rödbetor. Barnen var till en början lite skeptiska, men i slutändan käkade de utan knot upp det mesta.

Nästa vecka skall vi stanna kvar på eftermidagen, och jag och Ella skall ta längre promenader. Det känns som om det kommer att fungera bra.

Hanna och Helena åker hem

I onsdags kväll åkte Hanna och Helena hem till Sverige igen. För Helena var det tre veckors i Australien som var till ända, och för Hanna drygt sex månader. Onsdagen ägnades åt packning, jag och barnen åkte och badade i Clovelly på eftermiddagen för att vara ur vägen. Lunch klockan 14 och sedan ett tårfyllt, men altför snabbt, farväl innan jag, Hanna och Helena satta oss i bilen för att köra till flygplatsen som inte ligger mer än kanske 20min bort.

img_3366.jpg

Vi tyckte att om vi åkte vid 15.00 så borde vi vara i mer än god tid då flyget skulle flera timmar senare, Varken Hanna eller Helena är särskilt vana flygpassagerare, så de ville gärna ha gott om tid.

Det gick fint att köra dit, och parkera bilen var inget stort problem. Men när vi kom fram till incheckningsdisken så var kön väldigt lång Svårt att beskriva hur lång, men för sex parallella incheckningsdiskar tog det säkert en halvtimme att avverka kön framför oss. Men det var ju hanterbart. Vi hade fortfarande gott om tid när det äntligen blev vår tur...

Men sen tog det stopp. Damen i incheckningsdisken fick stora problem. Först tog det henne ganska lång tid att förstå att Hanna och Helena inte hade var med på samma bokning. Hanna bokade ju sin tillsammans med oss för ett år sen, och Helena först i höstas någon gång. Vi hade ju lämnat fram deras "biljetter" (som ju nu för tiden bara är utprintade papper med bokningsnummer etc på), och förstod inte att vi skulle informera henne om detta. Men även sen detta var utrett så var det något som hängde upp sig i hennes dator. Hon fick konsulterar sin kollega vid disken bredvid, och ett tag var tre av diskarna upptagna med vår incheckning. Tillslut tog inchecknignsdamen en promenad till sin chef/expertincheckare och kom tillbaks efter 10 minuter. Det mesta hade då löst sig tror jag, men det tog säkert 10 min till innan hon lyckats hitta säten till Helena och Hanna. Tyvärr fick de inte sitta bredvid varandra (alla säten hade väl bokats medan hon mekade med vår incheckning), men som kompensation fick de något bättre säten. De får väl rapportera så småningom ifall det var OK eller inte.

Så dags började det kännas lite tajt. Inte värre än att de skulle hinna, men det skulle inte bli mycket tid att strosa i taxfree-butiker på insidan säkerhetskontrollen. De skulle nog få gå direkt till gaten. Inte perfekt för Hanna och Helena som ju ville ha lite tid på sig att hitta rätt. Det sista incheckningsdamen gjorde var att kolla att vi hade "det gröna immigrations-formuläret" ifyllt. Va? Det hade vi inte hört talas om. Och vi som hade stått och inte gjort något i kanske en timme (kanske jag överdriver lite)! Hon fiskad fram små gröna lappar som vi fick fylla i så snabbt vi kunde. Det var mest namn och passnummer etc. Det gick ganska fort, men var ännu ett stressmoment när man som minst behövde det.

Sen fick jag lämna dem åt sitt öde vid dörren in till säkerthetskontrollen och gaterna. Det var fortfarande inte panik, tidsmässigt, men heller inte så gott om tid som man skulle ha velat. Jag var nästan helt säker på att jag tagit kort vid detta tillfälle, men jag hittar inga i kameran, så det måste jag ha inbillat mig.

Nu de i alla fall anlänt till Sverige, som man kan se i min mammas och pappas blogg, så de måste ha hittat restan av vägen till flygplanet. Rapporter via telefon säger att de mådde ganska bra vid ankomsten (ingen migrän), men var mycket trötta. De vilar ut i Uppsala (hos min mamma och pappa) och tar sen tåget ner till Linghem på fredag em (tror jag).

Här hemma på Figtree Avenue känns det tomt och ödsligt nu när Hanna har åkt. Vi saknar henne redan.

lördag 10 januari 2009

Andreas födelsedag

Med en hembakad tårta uppvaktades Andreas på sängen på morgonen.
From Australienblog

Efter frukost tog vi bussen in till Circular Quay (färjeterminal) där vi mötte David, Anja och Andrea. Vi tog färjan över Sydney Harbour till den lilla mysiga nöjesparken Luna Park. Med två centimeters marginal kunde Walter åka alla barnattraktioner, så hela gänget fröjdades under en halv dag med allt från Flygande mattan till Bergodalbana. På kvällen firade vi Andreas med födelsedagsmiddag hemma hos oss.
From Australienblog

måndag 5 januari 2009

Haj

Det är inte bara delfiner som finns i havet runt Sydney. Detta hände på en av Sydneys stränder för en vecka sedan.

Annandagen

Efter delfinskådning från land i två dagar hade nu Helena, mamma och jag fått mersmak. På annandagens morgon gav vi oss av på en tvåtimmars utflykt med en delfinskådarbåt. Det var en strålande morgon med spegelblankt och helt klart vatten. Efter tio minuters färd kom sju delfiner glatt simmande mot oss. Delfinerna simmade och busade runt båten hela vår två timmars utflykt (de var säkert ute på människosafari som de hade betalt dyra pengar för) med undantag för en kort stund då kapten drog gasen i botten för att komma till en större grupp delfiner med större individer. Då hängde bara en delfin med båten. Dock kom de sex andra delfinerna straxt efter i högt tempo hoppande genom vattnet precis som på film och snart hade vi de sju första delfinerna plus 15 större delfiner simmande kring bågen. Kapten berättade att bättre delfinutflykt än denna kunde man inte få i Jarivs Bay och vi var mer än nöjda med turen.

From Australienblog
From Australienblog
From Australienblog
På väg hem till Sydney stannade hela följet och badade innan vi åkte över en relativt ny bro, Sea Cliff Bridge, som ligger mellan Wollongong och Sydney. Man ser bron bakom mig på fotot nedan.

From Australienblog

Juldagen

Den stora begivenheten på juldagen var vår gemensamma utflykt till Booderee National Park där vi latade oss på Cave Beach, som faktiskt hade en grotta. Helenas spindelfobi gjorde att hon avstod att gå in i grottan och Walter försäkrade att det inte fanns någon drake där.
From Australienblog
From Australienblog

Ute i havet hoppade en grupp delfiner, mellan träden flög det papegojor och Mats pekade åt sidan och sa: "Nu vill jag också se lite kängurur" och fantastiskt nog stod den en wallaby just där Mats pekade.
From Australienblog
From Australienblog

På kvällen blev vår stuga inbjuden på middag hos ungdomarna. Vilken toppen juldag!
From Australienblog

South Head

Idag stämde vi träff vid Circular Quai och tog färjan till Watsons Bay. Här ses vi på färjan bättra på vår solskyddsfaktor.
From Australienblog

Vi promenerade ut på udden, South Head, och fikade och blickade ut över alla fartyg som i det fina vädret passerade in och ut genom inloppet till Sydney.
From Australienblog

På väg tillbaka till färjan tog vi ett dopp.
From Australienblog

Julafton

Äntligen är även min syster Helena här! Hon och Mats kom till Sydney på julaftonsmorgon. Kl 10 gick avfärden mot Jarvis Bay i vår bil och två hyrbilar. Med på resan var Andreas och jag och barnen, mamma, Helena och Mats, Anja, David och Andrea och Andrea's gymnasiekompis Sara och hennes pojkvän Mikael. När vi hade rest i ca 30 minuter kom jag på att vi hade glömt alla våra julklappar! Stämningen i vår bil sjönk under nollstrecket tills Andreas sa; "Det är bättre att komma på det nu och vara upprörda under en timme i bilen än att komma till Jarvis Bay och vara upprörda i flera dagar." När vi hade börjat avfärden för andra gången sa barnen efter fem minuter; "Är vi inte framme snart?". Det var vi fyra timmar senare efter ett stopp i Kiama där vi träffade på övriga gänget. Väl framme i Jarvis bay checkade vi in i två fina stugor "Huskisson White Sands Tourist Park". Vi gick ner till havet ca 20 meter från vår stuga och såg delfiner mycket nära strandkanten.

From Australienblog
Julmiddagen blev en "ozzie barbeque" på vår veranda.

From Australienblog


Korvarna i Australien är inte råa som i Sverige utan mer julkorvslika vilket Andreas tycker är mycket annorluna. Andreas har bloggat om detta tidigare. På kortet nedan visar Andreas gästerna sin korvs mjuka konsisten.
From Australienblog

Därefter kom Mikael tomte vilket var förbryllande för redan på morgonen hade den australienska tomten kommit med julklappar i barnens strumpor, därpå kom det en tomte på motorcykel och gav barnen godis i stugbyn och nu kom altså en tredje tomte. Mikael gjorde ett perfekt jobb och Ella var bara lite misstänksam.

From Australienblog


Kvällen avslutades med att en mycket närgången possum besökte vår veranda. Alla sprang ut för att ta kort, så possumet beslöt sig för att gå in, vilket vi med nöd och glada tjoande lyckades undvika.